Man kan säga att det finns lite Viking i oss alla. Under flera hundra år påverkade Människorna från Norr nästan varje kultur omkring dem. Spola fram 1000 år, och de skandinaviska länderna har fortfarande en stor närvaro i modern släktforskning. Idag hävdar nästan 11 miljoner amerikaner skandinavisk härkomst. Skandinavien inkluderar Danmark, Norge och Sverige. Tillsammans med Finland, Island och Färöarna är dessa territorier kända som de nordiska länderna.
Med så många av oss som har rötter i Danmark, Norge och Sverige, har det aldrig varit en bättre tid att undersöka sina skandinaviska förfäder. Flera parter digitaliserar och indexerar primära poster för dessa länder. För tio år sedan tyckte jag att resurserna online för Skandinavien var fantastiska – men saker och ting har förbättrats med stora steg under de senaste åren, och framtiden ser ännu bättre ut. Ja, Danmark, Norge och Sverige är alla separata länder, men deras historia och kulturer är så sammanflätade att det förenklar att gruppera dem i släktforskningssyfte.
Den viktigaste gruppen av poster för skandinavisk forskning är kyrkans register. Jag vill säga att kyrkans register är ryggraden i skandinavisk forskning. Man kan verkligen göra huvuddelen av din forskning genom att bara använda dessa poster – det betyder inte att andra källor borde ignoreras, men utan kyrkliga register skulle vi gå förlorade som släktforskare.
Skandinavien hade fram till nyligen en statskyrka – den lutherska kyrkan. Övergången från katolisismen till lutheranismen ägde rum strax före 1500, och från och med den tiden fick kyrkan stöd av staten. Den viktigaste punkten att komma ihåg är att kyrkan i Skandinavien fungerade som regeringens arm. Detta gör kyrkans protokoll till de viktigaste uppgifterna.
Det finns tre viktiga poster i denna typ av register: dop, äktenskap och begravningar.
Dopregister
Dopregister dokumenterades då ett spädbarn formellt fördes till kyrkan för dop. Detta skedde vanligtvis inom några veckor efter barnets födelse. Om det fanns en rädsla för att barnet inte skulle överleva tillräckligt länge för att bli döpt i kyrkan, döptes barnet ibland hemma som en försiktighetsåtgärd. Dopregister listar alltid datumet för dopet, barnets namn och föräldrarnas namn (ibland bara faderns). Annan information som kan ha registrerats inkluderar namnen på vittnen, faderns yrke, namnet på den gård där familjen bodde och det faktiska datumet för barnets födelse. Om födelsedatum inte anges fungerar ett dopdatum mycket bra som en ersättning i dina familjeposter.
Äktenskapsregister
Äktenskapsposter kan registreras som annonsering av förlovning, som en faktiskt äktenskapspost eller som båda. Varje form av äktenskapsposter kommer att ge det fulla namnet på både bruden och brudgummen. Man kan se datumet för antingen det första förlovningsmeddelandet (det datum då lysningen skedde i kyrkan) eller datum för äktenskapet, eller båda. Man kommer också att se namnen på de två vittnen som listas. Ibland kommer du att lära dig fädernas namn för både bruden och brudgummen, såväl som en ockupation, plats för dop osv. Äktenskapsposterna ger ibland så många detaljer om bruden och brudgummen att det blir enkelt att sen hitta hitta doplistorna. Andra gånger ser du bara de två namnen, vittnen och datumet för evenemanget.
Begravningsregister
Begravningsregister och dopregister är väldigt lika i innehåll. Man kommer alltid att se datumet för begravningen och den avlidnes namn. Vanligtvis ingår ålder vid döden. Många poster innehåller någon typ av förhållande till samhället, till exempel en fars eller makes namn, ett yrke, ett gårdsnamn etc. Ett dödsdatum och dödsorsak kan inkluderas. Precis som dopen, om ett dödsdatum inte listas, kommer begravningsdatumet att fungera bra för ditt register.
Att söka i de skandinaviska dokumenten och indexen på MyHeritage
MyHeritage innehåller kyrkliga register och index för utvalda områden i alla tre skandinaviska länder. Dessa index kan vara till stor hjälp för att snabbt hitta matchningar i kyrkans register. Om du inte hittar din förfader listad i indexet, anta då inte att personen inte listades i registret. Indexen är ett pågående arbete. Du kan behöva bläddra bland bilderna av din förfader.
Jag sökte i MyHeritage kyrkoregister för Danmark, efter min förfader, Peder Pedersen.
Indexsökningen ledde mig till flera intressanta matchningar. Ett klick senare såg jag på bilder från kyrkböckerna.
MyHeritage-index finns också för delar av Sverige och Norge. Dessa är inte länkade till bilder på grund av avtal med varje lands nationella arkiv, men indexinformationen kan ge utmärkt hjälp med att hitta önskade poster för din familj. När jag tittade i databasen för svenska dop, 1611-1920, hittade jag information om Jon Hansson, som bodde i Mora.
Den växande samlingen av skandinaviska kyrkoregister på MyHeritage och deras tillhörande index är ett bra verktyg för forskare. Att ha förmågan att snabbt se potentiella poster för dina förfäder i detta område har aldrig varit en möjlighet förut. Prova indexen idag och se vad du kan lära dig om din släkt.
